Bortskänkes

Ett av mina största problem när det gäller det här prylhamstrandet är inte säljannonserna. Om en sak kostar kan jag avstå.

Nä, det är annonserna som börjar med ordet "Bortskänkes" som är min stora nemesis. Tankarna sätter genast igång, det där bordet kan jag ju ha på uteplatsen, den där lite trasiga kökssoffan skulle göra sig väldigt bra i hundgården, den där rangliga byrån kan jag ställa ute och plantera blommor i. Osv. Osv. Och vips - innan jag knappt hunnit tänka tanken klart så har jag skrivit "tar det gärna - tack".

Sen ringer jag far eller svärfar som får hjälpa mig att frakta hem grejerna. Och sen...

Sen säljer jag dem, eller ger bort till nån annan, eller så hamnar de på tippen för att skicket de befann sig i verkligen var rangligt eller för att lite trasig betydde "rasar ihop när du rör vid den". ;) Eller möjligtvis för att min make inte riktigt har samma visioner som mig.

Som den där dörren jag släpade hem och hade stora planer för... Jag tänkte mig ett tjusigt utomhusbord eller kanske en stor bänk och hur fint det skulle bli i trädgården. Det var nu bara det att dörren inte var kompakt trä, utan mera åt masonithållet. Det var kanske möjligtvis så att den inte stod emot väta så bra, och det kan vara så att vem än som hade provat sätta sig på den efter en vinter ute hade åkt rakt igenom. :)

Jag har mycket kvar att lära mig under vägen mot ett liv med mindre prylar (och mindre röra och stök i garage och förråd),  en av de sakerna är att INTE släpa hem allt som är gratis BARA för att det är gratis! Det är ju som bra ifall man faktiskt behöver och gör nåt med grejerna också!